Statistik

När vi på Begripsam undersöker hur personer med funktionsnedsättning använder internet och vilka svårigheter de möter så vill vi kunna jämföra det med hur det ser ut för personer som inte har funktionsnedsättning. Men vi vill också kunna jämföra hur det är för personer med olika funktionsnedsättningar.

I många fall blir våra argument starkare om vi kan stödja dem med siffror i form av statistik. Hur många är berörda? Vilka tycker på det ena eller det andra sättet? Hur svårt tycker deltagarna att det är? Det är frågor som kan besvaras med statistik.

Med hjälp av statistik kan vi beskriva hur något är. Vi kan också använda statistik för att göra jämförelser.

Datadriven intressepolitik

Utifrån de data som vi får fram kan vi sedan ställa krav på förändringar. Det var till exempel så vi började uppmärksamma att många personer med funktionsnedsättning inte har e-legitimationer. Nu börjar den kunskapen sprida sig i samhället och olika lösningar kan diskuteras.

Diskriminerande statistik

I Sverige baseras många politiska och andra beslut på ett statistiskt underlag. Statistik används också för att följa upp om beslut och åtgärder fungerar som det var tänkt. Därför är statistik något mycket viktigt.

Att inte finnas med i statistiken kan innebära att grupper eller individer blir osynliga. Ett sädant exempel är att många undersökningar frågar om vår utbildningsbakgrund - men där finns inte anpassad skola, tidigare särskola, med som ett valbart alternativ. Det betyder att alla av oss som gått i särskolan (numera anpassad skola) inte syns i statistiken. Vi kan därför inte heller se om det är något särskilt just med personer som tillhör denna grupp.

" Min utbildning räknas inte", sa den medlem i föreningen Begripsam som först pekade på detta förhållande. Han hade deltagit i många undersökningar men aldrig kunnat kryssa i sin utbildning. Istället fick han välja "Annat" och sedan själv skriva in särskolan (numera anpassad skola). Men det betyder att den utbildningsformen inte syns när undersökningarnas resultat presenteras.

Representativa urval?

Nästan all statistik som finns i samhället bygger på det som kallas representativa urval. Det betyder att man försöker spegla hur befolkningen är sammansatt. Det går bra när det gäller ålder, kön och en del andra saker. Men när vi studerar dessa urval så ser vi att personer med funktionsnedsättning ofta inte finns representerade i undersökningen. Och om de finns med i undersökningen så syns de inte eftersom ingen har ställt frågan om funktionsnedsättning.

I undersökningar där man ställt frågor om funktionsnedsättningar är det ofta så få som svarat att man klumpar ihop alla till "personer med funktionsnedsättning", trots att detta är en mycket heterogen grupp.

Med det menar vi att det kan vara stora skillnader mellan vad till exempel en person som har svårt att se svarar och en person som hör dåligt svarar, eller vad en person med kognitiva svårigheter svarar. Då blir det missvisande att klumpa ihop alla dessa som att de tillhör samma grupp.

Stora brister i svensk statistik

Vi tycker att den officiella statistiken i Sverige ofta har stora brister. Bristerna är så stora att de bidrar till en systematisk diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Dessa personer blir osynliga i statistiken - och i ett samhälle som bygger så mycket av sina beslut på statistik så är det en riskabel position.

Kontakt

Vill du ha vår hjälp med en undersökning, kontakta gärna
Kerstin Ivarson Ahlstrand