Enkelt avhjälpta hinder

Föreskrifterna om enkelt avhjälpta hinder är ett stöd för att kunna öka tillgängligheten och minska hindren i den byggda miljön för personer med funktionsnedsättning.

Föreskrifterna kompletterar Plan- och bygglagen (PBL) och fokuserar specifikt på åtgärder som är relativt enkla och kostnadseffektiva att genomföra.

Syftet är att förbättra tillgängligheten i offentliga miljöer och byggnader utan att behöva genomföra omfattande ombyggnationer eller dyra anpassningar.

Exempel på enkelt avhjälpta hinder

De hinder som anses vara "enkelt avhjälpta" är ofta fysiska barriärer som kan tas bort eller minimeras med enkla medel. Exempel på sådana hinder :

• Höga trösklar som kan ersättas med lägre eller tas bort helt.
• Brister i skyltning, där ny eller förbättrad skyltning kan underlätta orientering för personer med synnedsättning eller med kognitiva nedsättningar.
• Otillräcklig belysning, som kan förbättras för att underlätta för personer med nedsatt syn eller med kognitiva nedsättningar.
• Smala dörröppningar eller trånga utrymmen som kan anpassas för att göra dem mer tillgängliga för personer med rörelsenedsättning eller personer som drar barnvagnar.
• Brist på ledstänger eller stödhandtag i trappor och på toaletter.

Gäller befintlig miljö

Föreskrifterna om enkelt avhjälpta hinder relaterar till PBL genom att de kompletterar lagen med konkreta riktlinjer för att förbättra tillgängligheten. Men medan PBL ställer de övergripande kraven på planering och byggande för en tillgänglig miljö, ger föreskrifterna om enkelt avhjälpta hinder detaljerade anvisningar om hur befintliga byggnader och offentliga miljöer kan göras mer tillgängliga utan stora ingrepp.

Det innebär att ägare av offentliga byggnader och lokaler har ett ansvar att identifiera och åtgärda enkelt avhjälpta hinder.

Målet är att gradvis förbättra tillgängligheten i samhället, även i äldre byggnader som kanske inte ursprungligen designades med dagens tillgänglighetskrav i åtanke.